Det finns något märkligt med ordens makt — särskilt när samhället ska beskriva en människa som sitter i fängelse. Beroende på om du pratar med en jurist, en socialarbetare eller sitter på en buss i Malmö, kan den personen kallas vid helt olika namn. Den här artikeln reder ut vad som är rätt officiell term, varför språket förändrats och vad det säger om synen på den som avtjänar ett straff.
Antal intagna i Sverige: ca 4 500 (2023) ·
Kostnad per fängelseplats per dygn: ca 2 100 kr ·
Genomsnittlig strafftid i fängelse: ca 6 månader ·
Andel intagna som arbetar: ca 65 % ·
Antal fängelseanstalter i Sverige: 30
Snabböversikt
- Officiell benämning i svensk lag: intagen (Riksdagen – Fängelselag 2010:610)
- Kriminalvården använder intagen i föreskrifter (Kriminalvårdens föreskrifter)
- Brå använder även klient om person i verkställighet (Brå – Fängelse, frivård och häkte)
- Exakt vilken ersättning en intagen får per timme kan variera mellan anstalter och sysselsättning
- Skillnad i bruk mellan intagen och intern är inte juridiskt definierad, kan vara föråldrad
- Exakta strafftider kan variera beroende på villkorlig frigivning
- Det finns inga officiella uppgifter om exakt antal kriminalvårdare i Sverige
- Fängelselagen (2010:610) är den gällande lagstiftningen (Riksdagen)
- Begreppet fångvaktare är avskaffat; idag heter rollen kriminalvårdare (Kriminalvården)
- Villkorlig frigivning kan ske före strafftidens slut (Brå)
- Intagna har rätt till rehabilitering och förberedelse för återinträde i samhället (Kriminalvården)
Vad kallas en person som sitter i fängelse?
Skillnad mellan intagen, fånge och intern
I svensk vardag säger de flesta ”fånge” — det är ordet som sitter i ryggmärgen. Men i juridisk och myndighetsnära text är bilden en annan. Den officiella termen i svensk lagstiftning är intagen, fastslaget i fängelselagen (2010:610) från Riksdagen. Kriminalvården använder konsekvent intagen i sina föreskrifter, så även Brå (Brottsförebyggande rådet).
Den officiella termen i svensk lagstiftning är intagen, fastslaget i fängelselagen.
- Intagen: Den juridiskt korrekta benämningen i fängelselagen och Kriminalvårdens dokument.
- Fånge: Vardaglig, äldre term. Används i media och samtal men saknar formell status i myndighetskommunikation.
- Intern: Ett äldre eller informellt ord som ibland förekommer, men som enligt Ord för ord (Runeberg) snarare hör hemma i historiska sammanhang.
- Klient: Används av Brå i vissa sammanhang, särskilt inom frivården, men även för intagna på anstalt.
När myndigheter bytte från ”fånge” till ”intagen” förändrades inte bara ett ord – det signalerade en syn på den dömde som en person som tillfälligt är placerad snarare än permanent märkt. För Kriminalvården är det en del av rehabiliteringsarbetet.
Officiell term enligt Kriminalvården
I Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (KVVFS 2011:1) är termen intagen entydig. Samma terminologi återfinns i Regeringens utredning Framtidens kriminalvård, där man konsekvent talar om verkställighet av fängelsestraff snarare än att någon ”sitter i fängelse” – en distinktion som speglar synen på straffet som en process, inte ett tillstånd.
Säkerhetsklasserna 1–3 avgör vilken anstalt en intagen placeras på, där klass 1 och 2 har högre säkerhet, enligt Brå. I praktiken innebär det att den intagnes vardag ser helt olika ut beroende på vilken av de 30 anstalterna i Sverige hen befinner sig på. Tecknet: Myndighetsspråket bygger en distans mellan person och brott – ”intagen” betonar att personen är mottagen på anstalt, medan ”fånge” i vardagsspråket associeras till själva frihetsberövandet.
Brå använder även klient om person i verkställighet.
Får man lön om man sitter i fängelse?
Arbetsersättning för intagna
En av de vanligaste praktiska frågorna är om en intagen har inkomst. Svaret är ja – men nivån är långt under vad du tjänar på ett vanligt jobb. Intagna som arbetar på anstalten får en låg ersättning, som enligt uppgifter från Kriminalvården oftast ligger runt 10–15 kronor per timme. Ersättningen regleras av Kriminalvården och varierar mellan anstalter och vilken sysselsättning den intagne har.
- Arbete: Vanligast, med timersättning på 10–15 kr.
- Studier: Kan ge motsvarande ersättning som arbete.
- Behandling: Program som riktar sig mot missbruk eller brottslighet kan också ge ersättning.
Implikationen: Låg lön är inte bara en ekonomisk fråga för den intagne – det påverkar också möjligheten att spara pengar inför frigivning. För den som avtjänar ett kortare straff på genomsnittligt 6 månader handlar det om små belopp.
Hur mycket får man?
Exakta ersättningsbelopp är svåra att fastställa eftersom Kriminalvården inte publicerar enhetliga tabeller för alla anstalter. Det som står klart är att den intagnes sysselsättning – arbete i verkstad, städning, kök eller studier – påverkar ersättningsnivån. Enligt Kriminalvårdens riktlinjer är syftet med ersättningen att motivera till aktiv sysselsättning och skapa en struktur i vardagen, inte att fungera som en marknadsmässig lön.
Detta visar att den ekonomiska ersättningen är mer symbolisk än reell.
Var är man skriven om man sitter i fängelse?
Folkbokföring under fängelsetid
Många tror att man automatiskt blir folkbokförd på fängelseadressen – men så är det inte. När en person döms till fängelse behåller man sin folkbokföringsadress. Skatteverket registrerar ingen särskild fängelseadress; i stället kan Kriminalvården förmedla post via anstaltens adress. Det innebär att myndighetspost och räkningar fortsätter gå till den hemadress personen hade före straffet.
- Folkbokföringen ändras inte automatiskt.
- Anstalten kan hjälpa till med postförmedling.
- Skatteverket kräver ingen särskild registrering för fängelsevistelse.
Adressändring och myndighetskontakt
För den intagne innebär det praktiska problem: räkningar som inte betalas i tid, myndighetsbrev som inte når fram. Kriminalvårdens personal kan bistå med att skriva till myndigheter, men det är den intagne själv som måste begära adressändring om hen vill att post skickas till anstalten. Fallet: Systemet förutsätter att den intagne är aktiv och har överblick över sin ekonomi – något som sällan är fallet för personer i en utsatt livssituation.
Hur mycket kostar en dag i fängelse?
Kostnad per plats per dygn
Fängelse är en av samhällets dyraste strafformer. En fängelseplats kostar cirka 2 100 kronor per dygn enligt uppgifter från Kriminalvården. Det innebär att en genomsnittlig strafftid på 6 månader kostar samhället upp emot 380 000 kronor – och ett längre straff på 18 månader landar på över en miljon kronor.
| Strafflängd | Kostnad per dygn | Total kostnad (uppskattad) |
|---|---|---|
| 1 månad (30 dagar) | 2 100 kr | 63 000 kr |
| 6 månader (genomsnitt) | 2 100 kr | ca 380 000 kr |
| 18 månader (max tidsbestämt) | 2 100 kr | ca 1 134 000 kr |
| Livstid (ca 20 års medelavtjäning) | 2 100 kr | ca 15 300 000 kr |
Siffrorna är uppskattningar baserade på Kriminalvårdens officiella kostnadsdata. Variationen mellan säkerhetsklasser är stor – en plats på en klass 1-anstalt med hög säkerhet är betydligt dyrare än en klass 3-anstalt.
Jämförelse med andra länder
Kostnaden i Sverige ligger i mellanskiktet jämfört med andra europeiska länder. Högre säkerhetsklasser och mindre anstalter driver upp priset, medan länder med storskaliga fängelsekomplex ofta har lägre kostnad per plats. Mönstret: Kostnaden speglar i hög grad löneläget för personal – som Kriminalvården (myndigheten för kriminalvård) själva påpekar, är personal den största kostnadsposten.
Kostnaden väcker frågor om alternativa straffformer.
Vad kallas fängelsepersonal?
Kriminalvårdare
Den som arbetar direkt med de intagna i en svensk anstalt kallas kriminalvårdare. Förr i tiden hette de fångvaktare, men det ordet är sedan länge avskaffat i officiell användning. Kriminalvårdarens roll är att upprätthålla säkerhet, men också att stödja den intagnes rehabilitering – en balansgång mellan kontroll och omsorg.
- Utbildning: Grundutbildning via Kriminalvården, oftast 20 veckor.
- Arbetsuppgifter: Tillsyn, samtal, dokumentation, eskort, programverksamhet.
- Antal: Cirka 4 000 kriminalvårdare i Sverige.
Andra yrkesroller inom fängelse
På en anstalt arbetar inte bara kriminalvårdare. Det finns behandlingspersonal som leder program mot missbruk och brottslighet, administrativ personal, sjuksköterskor, psykologer och verkstadsinstruktörer. Relationen: Kriminalvårdaren är den som den intagne möter dagligen, men rehabiliteringen kräver ett helt team.
kriminalvarden.se, anslagstavlan.se, tfkriminalvard.se, aklagare.se, blogg.folkuniversitetet.nu
Medan den officiella benämningen är intagen, visar statistik att livstidsstraffets längd i Sverige ofta är kortare än namnet antyder.
Vanliga frågor och svar
Vad är skillnaden mellan häkte och fängelse?
Häkte är ett frihetsberövande som beslutas av domstol under förundersökningen, medan fängelse (anstalt) avser verkställighet av ett utdömt straff. Enligt Brå är häktning en tillfällig åtgärd medan anstalt är straffets genomförande.
Kan intagna ringa och ta emot samtal?
Ja, intagna har rätt att ringa under kontrollerade former. Samtalen kan begränsas av säkerhetsskäl och kostar den intagne själv. Beslut om telefonanvändning regleras av Kriminalvårdens föreskrifter.
Hur ofta får man besök i fängelse?
Intagna har rätt till besök, men frekvensen varierar mellan anstalter och säkerhetsklasser. Besök måste bokas i förväg och kan ske under övervakning. Långa restider för anhöriga är ett vanligt problem eftersom anstalter ofta ligger i glesbygd.
Vad händer om man rymmer från fängelset?
Rymning är ett brott – straffskalan är fängelse i upp till 2 år. Den som rymmer får också ökade restriktioner vid återtagande, inklusive placering i högsta säkerhetsklass.
Kan intagna studera på distans?
Ja, intagna har rätt till utbildning. Distansstudier via folkhögskolor, komvux och universitet är möjliga under förutsättning att de är förenliga med säkerheten och den intagnes strafftid.
Får intagna rösta i allmänna val?
Ja. Intagna har rösträtt i Sverige. Kriminalvården informerar om val och möjliggör förtidsröstning på anstalten. Rösträtten är inte kopplad till strafftidens längd.
Vad gör en kriminalvårdare i sitt dagliga arbete?
En kriminalvårdare arbetar med tillsyn av intagna, samtal, kontroll av förnödenheter, genomgång av besök, dokumentation och att leda aktiviteter. Den vardagliga kontakten med intagna är en balans mellan auktoritet och förtroende.
Det svenska språket för en person som sitter i fängelse är ingen teknisk kuriositet – det är en spegel av hur samhället ser på den dömde. Från ”fånge” till ”intagen” till ”klient” ryms en hel syn på straffets syfte. För den intagne i Sverige är frågan inte bara akademisk: den påverkar hur hen bemöts av myndigheter, vilka rättigheter hen har, och hur samhället ser på chansen att börja om.
Relaterade artiklar
Marcus Pettersson is Senior reporter at Nyhetsradar.se, covering breaking music and entertainment stories across the UK.