
En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och vänder sig till en bred allmänhet. I Sverige definieras den lagligt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningar skiljer sig från andra tidningar genom specifika kriterier som periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa egenskaper har präglat formatet sedan 1800-talet.
I Sverige finns runt 150 sådana tidningar, med varierande utgivningsfrekvens och format som broadsheet eller tabloid.
Vad är en dagstidning enligt definitionen?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Primärt innehåll: Allsidig nyhetsrapportering.
- Målgrupp: Allmänheten.
- Svensk lag: Minst en gång per vecka med löpsedel och bilaga.
- Skillnad mot veckotidningar: Längre intervall accepteras.
- Internationellt: Ofta minst två gånger per vecka.
- Etymologi: Belagt sedan 1780, betyder daglig utgivning.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyheter | Wikipedia |
| Svensk lag | Minst en gång/vecka | Kryssakuten |
| Kriterier | Fyra huvudegenskaper sedan 1800-talet | NE |
| Utgivning Sverige | Minst veckovis | Wikipedia |
| Format | Broadsheet 600×380 mm | Wikipedia |
| Antal i Sverige | Cirka 150 | Språktidningen |
| Äldsta | Norrköpings Tidningar 1758 | Språktidningen |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge Dictionary |
Vilka utgivningsformer och format har dagstidningar?
I Sverige utkommer dagstidningar minst en gång per vecka. Internationellt är kravet ofta minst två gånger.
Broadsheet mäter 600 x 380 mm och är traditionellt, medan tabloid är 380 x 300 mm och standard i många länder.
Hur skiljer sig dagliga från veckovisa?
Tidningar med längre intervall än dagligen räknas ändå som dagstidningar, till skillnad från renodlade veckotidningar.
Vad innebär etymologin?
Ordet belagt sedan 1780 och betyder tidning som regelbundet utkommer dagligen. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. Wiktionary
Hur ser historien och namnetraditionerna ut för svenska dagstidningar?
Sverige har cirka 150 dagstidningar idag. En tredjedel bär ”tidning” i namnet, som Hjo Tidning.
Vilka är de äldsta exemplen?
Norrköpings Tidningar startade 1758 som ”stadens nyheter”. Namn som Dagbladet, Bärgslagsbladet och Helsingborgs Dagblad betonar daglig tryckning.
Från latinets diurnus, ”daglig”, kopplat till nyhetsförmedling.
Vad är översättningen till engelska?
Dagstidning översätts som daily newspaper. Cambridge Dictionary
Etymologi och historiska milstolpar för dagstidningen
- Antiken: Ordet ”journal” från latinets diurnus, daglig. Språktidningen
- 1758: Norrköpings Tidningar grundas som äldsta i Sverige.
- 1780: Etymologiskt belägg för ”dagstidning”.
- 1800-talet: Fyra kriterier etableras: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
- Idag: Cirka 150 i Sverige, varierande frekvens.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningens definition?
| Etablerad information | Oklar eller varierande |
|---|---|
| Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet som kriterier. | Utgivningsfrekvens: veckovis i Sverige, ofta två gånger internationellt. |
| Svensk lag: Minst en gång per vecka med löpsedel. | Gräns mot veckotidningar vid längre intervall. |
| Cirka 150 i Sverige idag. | Exakt antal kan variera över tid. |
Bakgrund till begreppet dagstidning
Begreppet har rötter i daglig nyhetsförmedling för allmänheten. Källor som NE betonar universaliteten i rapporteringen.
Namntraditioner speglar lokal och nationell identitet, från stadsspecifika till breda dagliga blad.
Källor och centrala citat om dagstidningar
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.” For mer information, se Australiainsight.
Wikipedia
”Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”
Nationalencyklopedin
Sammanfattning: Vad kännetecknar en dagstidning?
En dagstidning utmärks av regelbunden nyhetsrapportering för alla, med minst veckovis utgivning i Sverige. Kriterier som aktualitet och universalitet har gällt sedan 1800-talet, och landet har runt 150 sådana publikationer med rika namntraditioner.
Skyddas dagstidning av lag i Sverige?
Ja, som skrift med reguljär nyhetsförmedling minst en gång per vecka.
Vad är skillnaden mot veckotidning?
Dagstidningar accepterar längre än dagliga intervall, men fokuserar på nyheter.
Vilket är det äldsta namnet?
Norrköpings Tidningar från 1758.
Vad betyder broadsheet?
Traditionellt format på 600 x 380 mm.
Hur många inkluderar ”tidning” i namnet?
En tredjedel av Sveriges cirka 150.
Engelsk översättning?
Daily newspaper.








