En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering för en bred allmänhet. I Sverige definieras den lagligt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två utgivningar per vecka.
Dagstidningar utmärks av sin regelbundenhet och aktualitetsfokus. De når ut till alla och täcker nyheter från hela världen och olika samhällsområden.
Sverige har en lång tradition av dagspress, med runt 150 tidningar trots digitaliseringens utmaningar.
Vad är en dagstidning?
| Kriterier för dagstidning |
|---|
| Periodicitet: Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet: Fokus på nyheter. |
| Publicitet: Tillgänglig för alla. |
| Universalitet: Nyheter från hela världen och samhällen. |
- Dagstidningar utkommer vanligtvis dagligen eller flera gånger i veckan.
- Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning beskriver frekvensen.
- Även tidningar med längre intervall kan klassas som dagstidningar.
- I Sverige krävs minst en utgåva per vecka enligt lag.
- Internationellt ofta minst två per vecka.
- Primärt innehåll är nyhetsrapportering och opinionsbildning.
- Riktar sig till allmänheten.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Definition Sverige | Reguljär nyhetsförmedling, minst 1/vecka |
| Definition internationellt | Minst 2/vecka |
| Huvudegenskaper | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet |
| Vanlig frekvens | Dagligen eller flera gånger/vecka |
| Antal i Sverige | Runt 150 idag |
| Engelsk översättning | Daily newspaper |
| Format | Broadsheet eller tabloid |
| Laglig status | Skrift med opinionsbildning |
Historia för dagstidningar i Sverige
Första tidningarna på 1600-talet
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första. Antalet ökade under 1700-talet.
Historisk milstolpe: Ordinari Post Tijdender startade 1645 och lade grunden för svensk press.
Utveckling på 1700- och 1800-talet
1776 kom Dagligt Allehanda, den första med daglig utgivning alla dagar. På 1800-talet växte pressen kraftigt och bidrog till demokratisering.
Etymologi och namngivning
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och syftar på regelbunden daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
Ursprung av ”tidning”: ”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse. Därför namnges tidningar ofta efter städer, som Norrköpings Tidningar.
Vanliga format är broadsheet, det traditionella, och tabloid. Etymologin förklarar namngivningen.
Största svenska dagstidningar
År 2006 hade Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar.
Historiska siffror: Uppgifterna avser 2006. Läsarandel kvarstår hög trots digitalisering.
Sverige har runt 150 dagstidningar med stark läsarkontakt. Dagstidning översätts till ”daily newspaper” på engelska.
Svensk dagspress i tidslinje
- : Ordinari Post Tijdender startar. Språktidningen
- 1700-talet: Antalet tidningar ökar.
- : Dagligt Allehanda blir första dagliga.
- : Göteborgs-Posten grundas.
- : Dagens Nyheter startar.
- : Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 1800-tal: Pressen driver demokratisering. Svenska dagstidningar (Wikipedia)
- 2006: Topp i upplaga för Aftonbladet och Expressen.
Etablerade fakta och oklarheter
| Etablerad information | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition med fyra kriterier | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Historia från 1645 | Exakt antal tidningar idag varierar |
| Etymologi från 1780 | Internationella frekvenskrav skiljer sig |
| Runt 150 tidningar i Sverige | Precisa effekter av digitalisering |
Bakgrund till begreppet dagstidning
Nationalencyklopedin beskriver dagstidningars kärna som periodicitet och aktualitet. De skiljer sig från veckotidningar genom frekvens och bredd.
Pressen har historiskt format opinionsbildning och demokrati i Sverige. Etymologiska rötter ligger i nyhetsförmedling.
Källor och referenser
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering.”
”Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningen är en grundpelare i svensk medier med rötter i 1600-talet, definierad av regelbunden nyhetsrapportering för alla. Trots digitala skiften behåller de stark ställning.
Vad krävs för att en publikation ska kallas dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst en gång per vecka enligt lag.
Vilka är de fyra huvudkriterierna?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
När kom den första dagliga tidningen?
Dagligt Allehanda 1776.
Vad betyder ordet ”tidning”?
Från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet eller underrättelse.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Runt 150 idag. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Vilka format används?
Broadsheet och tabloid.
Vad är sexdagarsutgivning?
Utgivning sex dagar i veckan.
Relaterade artiklar
Simon Nyqvist is Music News Redigeraor at Nyhetsradar.se, covering artist announcements, releases, charts, labels, streaming platforms and the UK music industry.