
Judendomen utgör en av mänsklighetens äldsta monoteistiska traditioner med en kontinuerlig historia som sträcker sig över tre årtusenden. Idag uppskattas den globala judiska befolkningen till nästan 15 miljoner människor, fördelade över samtliga världsdelar men koncentrerade till två huvudcentra.
Denna population har återhämtat sig sedan andra världskrigets förintelse, då sex miljoner judar systematiskt mördades av nazistregimen. Nutida demografiska data indikerar att Israel och USA var för sig bär på lika stora judiska befolkningar, tillsammans utgörande majoriteten av världens judar.
Tillväxttakten varierar mellan olika grupperingar. Medan assimilation och låg fruktsamhet präglar vissa västerländska samhällen, karaktäriseras ultraortodoxa grupper av mycket hög födelsetakt, vilket påverkar den framtida demografiska utvecklingen.
Hur många judar finns det i världen?
Globala uppskattningar varierar beroende på vilken metodologisk definition som tillämpas. Enligt samlad statistik rör det sig om cirka 14 till 15 miljoner individer, där skillnaderna förklaras av huruvida enbart självidentifierade judar räknas eller om personer med judiskt påbrå inkluderas.
- Variationer mellan 13–15 miljoner beror på definitionen av ”jude”
- Israel och USA har vardera cirka 6–7 miljoner
- Tillväxten är långsam globalt på grund av assimilation
- Ultraortodoxa grupper växer snabbare än genomsnittet
- Sverige har 15 000–25 000 registrerade medlemmar, upp till 150 000 med rötter
- Invandring till Israel 2023 omfattade cirka 45 000 personer
| Land | Antal judar | Källa |
|---|---|---|
| Israel | 7 028 000 (73,2 %) | Miff.se |
| USA | Cirka 6 000 000 | SO-rummet |
| Sverige | 15 000–25 000 (6 000 medlemmar) | Kunskapsguiden |
| Ryssland | Större grupp utanför Israel | SO-rummet |
Vem är jude och vad är en jude?
Begreppet ”jude” bär både etnisk och religiös betydelse, vilket komplicerar statistiska uppskattningar. Traditionellt definieras en jude genom matrilinjär härkomst – att ens mor är jude – eller genom formell religiös konvertering.
Definition och metodvariationer
Demografiska studier skiljer mellan olika metoder för att räkna befolkningen. ”Core”-metoden innefattar strikt självidentifierade judar, medan ”enlarged”-metoden även inkluderar personer med judiskt påbrå eller kulturell association. Detta förklarar varför siffror kan variera med flera miljoner mellan olika källor.
Enligt Wikipedia om Israels demografi utgjorde immigranter från före detta Sovjet med judiska rötter cirka 4 % av befolkningen 2007, men kategoriseras ibland som ”Övriga” (5,7 % 2023) snarare än judar i israelisk statistik.
Konvertering till judendomen
Religiös konvertering inom judendomen utgör en legitim väg till att bli jude, även om processen varierar mellan olika inriktningar. Detta påverkar befolkningsstatistiken i länder med konversionsaktivitet.
Fakta om judendomen: ursprung och ålder
Historiska rötter
Judendomen har sitt ursprung i det antika Israel för mer än 3 000 år sedan, med rötter som spåras till perioden 2000–1500 före Kristus. Abraham betraktas som stamfader, och religionen bygger på Torah, de fem Moseböckerna. Landguiden beskriver hur traditionen bevarats genom århundraden av exil och förföljelse fram till återupprättandet av staten Israel 1948.
Demografiska förändringar
Förintelsen minskade den judiska befolkningen dramatiskt från cirka 16,6 miljoner 1939 till omkring 11 miljoner 1945. Sedan dess har återuppbyggnad skett genom invandring till Israel och naturlig tillväxt, särskilt bland ortodoxa grupper efter attacker som den 7 oktober 2023.
Enligt Signum utgör ultraortodoxa (Haredim) cirka 14 % av världens judar (2,1 miljoner). Gruppen växer snabbt på grund av mycket hög fruktsamhet – 6–7 barn per kvinna – jämfört med 3,13 i Israel totalt.
Nutida befolkningsrörelser
År 2023 invandrade cirka 45 000 personer till Israel, främst från Ryssland och Ukraina. Denna rörelse påverkar fördelningen mellan diasporan och Israel, där den judiska staten successivt ökar sin andel av den globala populationen.
Vad heter judendomens Gud?
Tillgängliga demografiska källor behandlar primärt populationsstatistik snarare än teologiska detaljer om gudsbegreppet. Judendomen karaktäriseras som strikt monoteistisk inom forskningslitteraturen, med tonvikt på en enda gudomlig enhet som förbundit sig med Israels folk genom historiska förbund.
De statistiska källor som ligger till grund för denna artikel – inklusive demografiska databaser och befolkningsrapporter – innehåller inga specifika uppgifter om teologiska benämningar eller namn för den judiska guden.
Hur har den judiska befolkningen förändrats över tid?
- : Cirka 16,6 miljoner judar globalt före Förintelsen
- : Cirka 11 miljoner efter Förintelsen
- : Staten Israel grundas, vilket möjliggör organiserad återinvandring
- : ”Enlarged”-populationen i Israel inkluderar 4 % med sovjetiska rötter
- : Global uppskattning till 14,7 miljoner
- : Israels befolkning når 9,84 miljoner, varav 7,028 miljoner judar (73,2 %)
- : Global population uppskattas till nästan 15 miljoner
Vad är fastställt och vad förblir osäkert?
Fastställda fakta
- Israel och USA har världens största judiska populationer
- Matrilinjär härkomst utgör standarddefinition i traditionell judendom
- Förintelsen minskade befolkningen med cirka 5,6 miljoner
- Ultraortodoxa grupper växer demografiskt snabbare än sekulära
Kvarstående osäkerheter
- Exakt globalt total varierar mellan 13–15 miljoner beroende på definitionsmetod
- Antalet judar med rötter i Sverige osäkert: 20 000 kontra 150 000
- Framtida tillväxttakt beroende av assimilationstendenser i diasporan
Historisk kontext och demografiska trender
Judendomens demografiska historia präglas av dramatiska omvälvningar. Före andra världskriget fanns livskraftiga centra i Östeuropa, vilka utplånades under Förintelsen. Efterkrigstiden har sett en gradvis förskjutning från Europa till Amerika och Israel.
I Israel dominerar judar med 73,2 % av befolkningen (2023), medan kristna utgör 2 % och muslimer 17,8–21,1 %. Globalt utgör judar en liten minoritet jämfört med kristna (cirka 2,4 miljarder) och muslimer (cirka 1,9 miljarder).
Den judiska befolkningen i Sverige är relativt liten, med 15 000–25 000 registrerade medlemmar i församlingar enligt JFST och upp till 150 000 med judiska rötter enligt Forum för levande historia. Detta illustrerar utmaningen att fastställa exakta siffror när kulturell identitet skiljer sig från formellt medlemskap. För praktiska livsfrågor erbjuder Hur man skriver ett cv vägledning i yrkesmässiga sammanhang.
Källor och expertuppskattningar
Antalet judar i världen uppskattades till 14,7 miljoner år 2020.
— Miff.se
Det finns sammanlagt nästan 15 miljoner judar.
— SO-rummet
Sammanfattning
Den globala judiska befolkningen uppgår till cirka 14–15 miljoner människor, med koncentration i Israel och USA. Definitionsskillnader mellan ”core” och ”enlarged” metoder skapar variationer i officiell statistik. Efter Förintelsens dramatiska minskning har befolkningen återhämtat sig, men utgör fortfarande en liten minoritet globalt jämfört med världens stora religioner. Hur mycket koffein i Celsius behandlar helt andra aspekter av modern konsumtion.
Vanliga frågor
Hur många kristna finns det i världen?
Globalt uppskattas cirka 2,4 miljarder människor bekänna sig till kristendomen, vilket gör den till världens största religion jämfört med judendomens cirka 15 miljoner.
Hur blir man jude?
Enligt traditionell definition blir man jude genom matrilinjär härkomst eller genom religiös konvertering. Konverteringsprocessen varierar mellan olika inriktningar inom judendomen.
Vad är skillnaden mellan ”core” och ”enlarged” metoder?
”Core” räknar endast strikt självidentifierade judar, medan ”enlarged” inkluderar personer med judiskt påbrå eller kulturell association, vilket kan påverka siffror med flera miljoner.
Hur många judar finns det i Sverige?
Uppskattningsvis 15 000–25 000 judar är medlemmar i församlingar, medan upp till 150 000 kan ha judiska rötter.
Vilka länder har störst judisk befolkning efter Israel och USA?
Ryssland nämns som en av de större grupperna utanför Israel, medan Frankrike och Kanada traditionellt har stora samhällen. Exakta rankningar varierar mellan källor.













