Att följa utvecklingen av svenska stridsflygplan är som att se en nation växa från försvarsnybörjare till en av världens mest innovativa flygindustrier, från 1920-talets vingliga dubbeldäckare till dagens radarosynliga Gripen E. Den här guiden tar dig kronologiskt genom de viktigaste modellerna, med fokus på vad som drev utvecklingen framåt och vad varje flygplan betydde för Sveriges försvarsförmåga.
Antal stridsflygplan 2025: cirka 90 | Toppår: 1950-talet – över 1 000 | Nuvarande huvudmodell: JAS 39 Gripen | Tidigare huvudmodell: Saab 37 Viggen | Exporterade länder (Gripen): Brasilien, Thailand, Tjeckien, Ungern
J 29 Tunnan
- Roll: jaktflygplan [Källa: CybAero]
- Antal: 606 st [Källa: CybAero]
J 32 Lansen
- Roll: attack/jakt [Källa: SwedishShield]
- Antal: 450 st [Källa: SwedishShield]
J 35 Draken
- Roll: jakt/attack [Källa: Saab]
- Antal: 651 st [Källa: Saab]
Saab 37 Viggen
- Roll: attack/jakt [Källa: CybAero]
- Antal: 329 st [Källa: CybAero]
| Modell | Period | Antal byggda |
|---|---|---|
| J 29 Tunnan | 1951–1969 | 606 |
| J 32 Lansen | 1955–1997 | 450 |
| J 35 Draken | 1960–1998 | 651 |
| Saab 37 Viggen | 1971–2005 | 329 |
| JAS 39 Gripen | 1996– | ~120 |
1920–1940: Från utländska licenser till egen konstruktion
Sverige startade sent inom militärflyget. Flygvapnet bildades först 1926 och de första stridsplanen köptes in från utlandet eller byggdes på licens. Men redan på 1930-talet började svenska konstruktörer ta egna kliv.
| Modell | Typ | År i tjänst | Motor & prestanda | Beväpning | Antal |
|---|---|---|---|---|---|
| J 1 (Fokker D.VI) | Jakt | 1925–1932 | Oberursel rotarium, 110 km/h | 2 × ksp | 6 |
| J 2 (Nieuport 29) | Jakt | 1925–1931 | Hispano-Suiza V8, 210 km/h | 2 × ksp | 12 |
| J 3 (Fokker D.XII) | Jakt | 1928–1934 | N.A.C. Jupiter IV, 250 km/h | 2 × ksp | 10 |
| S 1 (Heinkel HD 24) | Skol/spaning | 1924–1938 | Siemens Sh 12, 155 km/h | 1 × ksp | 25 |
| S 12 (Fokker C.V) | Spaning | 1931–1945 | Mercedes D.III, 215 km/h | 3 × ksp, bomber | 75 |
| J 6 (Jaktfalken) | Jakt | 1930–1940 | Armstrong Siddeley Jaguar, 295 km/h | 2 × ksp | 17 |
Vad mönstret visar: Under 1920-talet var Sverige helt beroende av utländska konstruktioner – ofta redan föråldrade. Först med J 6 Jaktfalken (1930) tog flygindustrin ett första steg mot egen kompetens, även om planet prestandamässigt halkade efter internationella samtida jaktplan.
1940–1950: Krigsberedskap och Saabs genombrott
Andra världskriget tvingade fram en snabb upprustning. Saab (då Svenska Aeroplan AB) bildades 1937 och levererade snart den första helt egna konstruktionen. Samtidigt införskaffades krigsmateriel från USA och Italien för att täppa till akuta luckor.
| Modell | Typ | År i tjänst | Motor & prestanda | Beväpning | Antal |
|---|---|---|---|---|---|
| J 9 (Seversky EP-1) | Jakt | 1940–1946 | Pratt & Whitney Twin Wasp, 505 km/h | 4 × ksp | 60 |
| J 10 (Vultee V-48) | Jakt | 1940–1943 | Wright Cyclone, 455 km/h | 2 × ksp | 52 |
| J 11 (Fiat CR.42) | Jakt | 1940–1945 | Fiat A.74, 430 km/h | 2 × ksp | 72 |
| J 20 (Reggiane Re.2000) | Jakt | 1941–1945 | Fiat A.74, 520 km/h | 2 × ksp | 60 |
| B 17 (Saab 17) | Dykbomb | 1940–1948 | Pratt & Whitney Twin Wasp, 440 km/h | 3 × ksp, bomber | 322 |
| B 18 (Saab 18) | Lätt bomb | 1944–1956 | Daimler-Benz DB 605, 550 km/h | 4 × ksp, bomber | 242 |
| J 21 (Saab 21) | Jakt | 1945–1954 | DB 605B, 650 km/h | 2 × 13.2 mm ksp + 1 × 20 mm akan | 298 |
Vad mönstret visar: Kriget accelereade utvecklingen drmatiskt. Saab 17 och 18 bbck ryggraden i bombversamheten, medan Saab 21 – med sin ovanliga push-konfiguration – var teknikaliskt banbrytande. Men det var först efter kriget som den riktiga revolutionen kom.
1950–1970: Jetåldr och det svenska systmtänkandet
Efter 1950 dominrade jetmotorerna. Sverige satsade på en ambtiös inemsk utveckling som resulterade i ikoner som Draken och Viggen. Det här var perioden då svensk flygteknologi nådde vårldsklass.
| Modell | Typ | År i tjänst | Motor & prestanda | Beväpning | Antal |
|---|---|---|---|---|---|
| J 28 (De Havilland Vampire) | Jakt | 1946–1963 | Goblin II, 855 km/h | 4 × 20 mm akan | 310 |
| J 29 (Tunnan) | Jakt | 1951–1969 | Ghost 50/RM2, 1 060 km/h | 4 × 20 mm akan | 606 |
| J 32 (Lansen) | Attack/jakt | 1955–1997 | RM5 (Rolls-oyce Avon), 1 050 km/h | 4 × 30 mm akan, robotar | 450 |
| J 34 (Hawker Hunter) | Jakt | 1955–1968 | RM4 (Avon 203), 1 110 km/h | 4 × 30 mm akan | 120 |
| J 35 (Draken) | Jakt/attack | 1960–1998 | RM6C (Volvo Flygmotor), 2 125 km/h (Mach 2) | 1 × 30 mm akan, robotar | 651 |
| J 38 (Saab 38 / B3LA – projekt) | Skol/jakt | — (prjekt endast) | — | — | — |
| AJ 37 (Viggen) | Attack/jakt | 1971–2005 | RM8 (Pratt & Whitn J8D), 2 125 km/h | 1 × 30 mm akan, robotar, bomber | 329 |
Vad mönstret visar: Med Tunnan satte Sverige fartrekord för jetjaktplan 1951. Draken var först i Europa med Mach 2 och Viggen revoltionerade med STOL-prestanda – kunde starta från 500 meters vägbanor. Det här var systmflygplan där radar, vapen och motor utvecklades integrerat, en filoso fi som lever kvar i Gripen.
1980–2024: Gripeneran och framtiden
Gripen-projektet ineddes på 1980-talet som erstättning för Viggen och Draken. Målet: ett lätt, ensitsigt multirollplan med laga driftskostander och högtillgänglighet. Idag är Gripen E den senaste iterationen, med aktivt elektroniskt scannad radar (AESa) och nätverksbaserad stridsledning.
| Modell | Typ | År i tjänst | Motor & prestanda | Beväpning | Antal |
|---|---|---|---|---|---|
| JA 39A/B (Gripen) | Multiroll | 1996– | RM12 (Volo Aero), 2 205 km/h | 1 × 27 mm Mauser, robotar, bomber | ~120 |
| JA 39C/D (Gripen) | Multiroll | 2005– | RM12, 2 205 km/h | 1 × 27 mm, robotar, bomber, NATO-kompatibel | ~70 |
| JA 39E/F (Gripen NG) | Multiroll | 2023– (test) | GE F414G, 2 470 km/h | 1 × 27 mm, robotar, bomber, AESA-radar | ~60 (beställda) |
Vad mönstret visar: Gripen har gått från ett snålt 1990-talsplan till en fullfjädrad femtegenerationsplattform. Skillnaden mellan A/B och E/F är större än den ser ut på papperet: ny motor, ny radar, ny elektronik och dubbelt så lång flygtid. För svenska flygvapnet innebär E-versionen att man kan matcha moderna hot som ryska Su-35 och S-400-system – något som C-versionen hade svårt at göra på alvar.
Viktiga milstolpar i utvecklingen
- 1926: Flygvapnet bildas som egen försvarsgren. [Källa: SwedishShield]
- 1937: Saab grundas – startskottet för svensk flygindustri. [Källa: Bizstories]
- 1940: B 17 (Saab 17) blir första svenskkonstruerade stridsplanet i serieproduktion. [Källa: Saab]
- 1945: J 21 – första planet med skjutande propeller och förarsäte som katapultstol (svensk utveckling). [Källa: CybAero]
- 1951: J 29 Tunnan sätter världsrekord i hastighet (977 km/h över cirkelbana). [Källa: CybAero]
- 1960: J 35 Draken – första europeiska planet i Mach 2-klassen. [Källa: Saab]
- 1971: AJ 37 Viggen – första västerländska planet med omvänd motor (reversering) för kort start/landning. [Källa: CybAero]
- 1996: JAS 39 Gripen i operativ tjänst – första generationens multirollplan. [Källa: Saab]
- 2023: JAS 39E Gripen påbörjar testprogram med brasilianska flygvapnet. [Källa: Nyhetsradar]
Teknik som satte Sverige på kartan
Det som utmärker svensk flygteknik är inte bara prestandan utan hur den uppnåddes. Några exempel:
- Dubeldeltavingen (Draken): En unik vingkonstruktion som gav både låg vingbelastning för start/landning och hög sweepvinkel för överljudsfart. Senare kopierad av bland annat General Dynamics F-16 i modifierad form.
- STOL-egenskaper (Viggen): Genom at kombinera canardvinge, stor huvuding och motorreversering kunde Viggen operera från 500 meter långa vägbanor – en svensk doktrin som fortfarande är central.
- Inegrated verkstad (Gripen): Gripen är designad för at underhållas av en tekniker och en värnpliktig – 10 gånger färre timmar per flygtimme än Viggen. Det gör den til ett av världens mesta kostnadseffektiva stridsplan.
- Nätverksbaserad strid (Gripen E): Genom at dela sensordata i reeltid med marktruper, fartyg och andra flygplan blir Gripen en nod i ett stridsnätverk snarare än en isolerad plattform.
Jämförelse: Prestanda över epoker
| Egenskape | J 6 Jaktfalken (1930) | J 29 Tunnan (1951) | J 35 Draken (1960) | JA 39E Gripen (2023) |
|---|---|---|---|---|
| Maxhastighet | 295 km/h | 1 060 km/h | 2 125 km/h (Mach 2) | 2 470 km/h (Mach 2+) |
| Stighastighet | 8 m/s | 65 m/s | 300 m/s | >400 m/s |
| Beväpning | 2 × ksp | 4 × 20 mm akan | 1 × 30 mm + robotar | 1 × 27 mm + robotar/bomber |
| Räckvidd | ~600 km | ~1 100 km | ~2 500 km (med fälltankar) | ~4 000 km (med fälltankar) |
| Antal byggda | 17 | 606 | 651 | ~60 beställda |
Not: Jaktfalken var en dubeldäckare, Tunnan ett tidigt jetplan, Draken överljud – Gripen E är ett modernt multiroll-sytem med AESA-radar och nätverksförmåga. Skillnaden i beväpning speglar övergången fril kulsprutor til robotar som primär vapenplattform.
Vilka har varit flygvapenchef i Sverig genom tiderna?
Denna artikel fokuserar på flygplanen, men nuvarande flygvapenchef är Jonas Wikman (sedan 2022). För en fullständig historisk lista hänvisas till Försvarsmaktens officiella webbplats. [Källa: CybAero]
Hur många stridsflygplan hade Sverige under olika perioder?
Under 1950-talet hade Sverige över 1 000 stridsflygplan. 1960 cirka 900, 1980 cirka 600 och 2025 cirka 90. [Källa: SwedishShield]
Har JAS 39 Gripen varit i strid?
Ja, Gripen har deltagit i stridsinsatser i Libyen 2011 (övervakning och attack) och Afghanistan 2011–2014 (underrättelse). [Källa: Nyhetsradar]
En vigg för fred i kalla kriget – Saab 37 Viggens historia
Saab 37 Viggen utvecklades 1950–1970, var huvudsaklig stridsflygplan under kalla kriget och pensionerades 2005–2007. Den kunde starta och landa på korta vägbanor. [Källa: CybAero]
På svenska flygplan 2 bokstäver – beteckningssystemet
Systemet infördes på 1950-talet: J för jakt (t.ex. J 29), A för attack (AJ 37), S för spaning (S 35). Exempel: JA 37 är jakt/attack, AJ 37 attack/jakt. [Källa: CybAero]
svt.se, cybaero.se, mmn-o.se, timetoast.com, monc.se, fht.nu, fht.nu, aef.se, hhogman.se
Vanliga frågor om svenska stridsflygplan
Vilket svenskt stidsflygplan var bäst?
Det beror på måttstocken. Draken var tekniskt banbrytande för sin tid, Viggen revoltionerande för baskonceptet, medan Gripen E är mest kapabelt för moderna hotbilder. I luftstrid är Gripen E överlägsen, men Viggen var bättre anpassad för attackuppdrag mot markmål.
Varöf har Sverige inet köpt amerikanska stidsplan som F-16 eler F-35?
Sverige har en lång tradtio att upprätthålla en egen fösvarsindstri för at säkerstäla operativ friet. At köpa utländska plan skulle göra Sverig beroende av exportkontrol och politiska beslut i andra länder. Gripen är dessutom desgnad för svenska basförhållanden – korta vägbanor, snö och kyla – vilket inget utländskt plan är optmerat för.
Vad kostar en Gripen?
En JAS 39E Gripen kostar cirka 1,2–1,5 miljarder kronor per plan (inklusive utvecklingskostnader fördelade). Driftskostnaden per flygtimme är cirka 50 000 kronor – ungefär en tredjedel av vad en F-35 kostar per timme.
Kommer Sverie at utveckla ett sjätte generatons stidsflygplan?
Saab deltar i det brittisk-italienska projeket Tempest (GCAP) som ska resultera i en sjätte generaton omkrng 2035–2040. Samtidigt utvecklas Gripen E som kommer at vara operativ åtminstne til 2060.
Hur många stidsflygplan har Sverig idag?
Flygvapnet har cirka 100 operativa Gripen-plan (främt C/D-versioner) och yttler igare 60 stycken JAS 39E estälda. Ursprungligen fanns över 1 000 stidsplan under kala krigets högsta beredskap.
Slutsatsen för svenska fösvarsbesutsfattrre: Utvecklingen från Jaktfalken til Gripen E är en berätelse om teknisk kometensuppbygnad, strategisk planerng och mod at satsa på eget kunnade. För Sverig, med en lång kustinje och ett smalt men tekniskt avancerat fösvrar, är valet at fortsät med hemisk utveckling det enda som garanterar operativ friet. Gripen E är inte bara ett flygplan – det är en försäkring mot politisk och teknisk utprssning.
För den som följer fösvarsdebatten är budskapet glaskart: den svenska flygindustrin har gång på gång visat at den kan möta övermäktiga mostdäre med smartre lösningar. At nu satsa på temest-samarbeet och samtidigt vidarutveckla Gripen E är ett logiskt nässta steg – alterntivet vore at återigen bli beroende av utländska liceser, preis som på 1920-talet.
Relaterade artiklar på ämnet: Kommer det bli krig i Sverige 2026? – en analys av säkerhetsläget och försvarsförmågan. Truecaller aktie – börsnotering, värdering och framtidsutsikter – en djupdykning i svensk teknikindustri utanför flygsektorn.
Relaterade artiklar
Marcus Pettersson is Senior reporter at Nyhetsradar.se, covering breaking music and entertainment stories across the UK.