Morsealfabetet

Morsealfabetet A–Ö och 0–9

Tabellen visar den internationella morsekoden, med de svenska bokstäverna Å, Ä och Ö tillagda – de tre sista ingår inte i den internationella standarden utan är nationella tillägg som ofta glöms bort i utländska tabeller.

Så fungerar morsealfabetet

Morse bygger på bara två signaler: kort (·) och långt (–). Skillnaden ligger i tidsenheter – en lång signal är tre gånger så lång som en kort.

• Kort signal (·): 1 tidsenhet
• Lång signal (–): 3 tidsenheter
• Mellanrum mellan signalerna i ett tecken: 1 tidsenhet
• Mellanrum mellan bokstäver: 3 tidsenheter
• Mellanrum mellan ord: 7 tidsenheter

Den klassiska nödsignalen SOS skrivs ··· ––– ··· – tre korta, tre långa, tre korta. Som nödsignal sänds den sammanhängande, utan de vanliga mellanrummen mellan bokstäverna, just för att den ska vara lätt att känna igen.

Kort om morsealfabetets historia

Morsealfabetet utvecklades av Samuel Morse och Alfred Vail på 1830- och 1840-talen i samband med uppfinningen av den elektriska telegrafen. Enligt den traditionella berättelsen räknade Vail på hur vanliga olika bokstäver är, för att ge de frekventaste de kortaste koderna.

Den ursprungliga amerikanska morsekoden skilde sig en del från den internationella variant som blev standard – det är den du ser i tabellen ovan, och den som fortfarande används av radioamatörer världen över.

Morse i korsord

I korsord dyker morse upp då och då, ofta som ”telegrafialfabet” eller i ledtrådar som hänvisar till punkter och streck. Klarar du inte kluringen med morsetecknen kan du söka bland våra ledtrådar A–Ö eller använda verktyget som bildar ord av bokstäver.

Nyttiga sidor här på sajten är bokstaveringsalfabetet, det grekiska alfabetet och romerska siffror.