Hushållen uppmanas klara sig en vecka på egen hand. Allt fler köper en färdigpackad låda, och få kontrollerar vad som faktiskt ligger i den.
Rådet från myndigheterna är att ett hushåll ska klara sig i en vecka utan hjälp utifrån. Det handlar framför allt om vatten och värme, två saker de flesta tar för givna tills elen går. De flesta svenska hem är inte i närheten av att klara det.
Färdigpackade krislådor har blivit ett sätt att ta första steget utan att behöva sätta ihop allt själv. De säljs i varuhus och på nätet, från några hundralappar till flera tusen kronor, och marknadsförs ofta som en komplett lösning.
Skillnaderna sitter i detaljerna. Vatten tar mest plats och är därför det många lådor snålar på. Riktmärket brukar vara omkring 3 liter per person och dygn, vilket för en familj på fyra blir 84 liter på en vecka. Ingen låda rymmer det. En del löser det med hopvikbara dunkar att fylla själv när larmet går, andra med reningstabletter.
Värmen är svårare att packa ner. Filtar och värmeljus räcker långt i en lägenhet omgiven av grannar, men betydligt kortare i ett fristående hus där elen styr både element och varmvatten. Samma låda kan alltså vara ett rimligt köp för en familj och ett dåligt för en annan.
Den som vill se skillnaderna innan köpet kan börja med innehållsförteckningen. Jämförelsen av krislådor på Faktavalet går igenom vad 8 lådor innehåller och var de brister, utifrån oberoende tester och kundomdömen. Det gör det lättare att se om en låda är tänkt för en person eller ett helt hushåll.
En låda ersätter ingen plan. Den som redan har konserver i skafferiet och dunkar i förrådet behöver sällan köpa en komplett låda, utan snarare komplettera det som saknas. Oftast är det en radio som fungerar utan el.
